Ett sjukt galet år

Ett sjukt galet år! 26/4-15 åkte jag in till akuten när jag fick min första panikattack, vilket jag inte visste om då. Men idag sitter jag här, starkare än jag någonsin har varit och med så jävla mycket mer erfarenhet! Jag jobbar fortfarande med den men jag har den tyglad, ibland kommer den loss men då ska jag fånga den igen! Jag låter den inte ta över mitt liv igen, jag vill inte det, aldrig någonsin. Trots att ångesten har varit sjukt jobbig det senaste och att jag haft några panikattacker så är jag så innerligt lycklig! Jag har så jäkla mycket att se fram emot och så mycket att ta för mig varje dag. Alla underbara människor jag möter på varje dag på jobbet, i vardagen, hemma och hos vänner, jag är otroligt lyckligt lottad! Så idag har jag känt mig stolt, nöjd över min trotsiga sida och att jag pallat och att alla runt omkring mig har pallat, jag är så unikt tacksam. Jag älskar ju att leva trots att det är läskigt ibland och jag vill ge upp hoppet så finns alltid kärleken runt omkring mig som jag badar i. Jag älskar livet jag lever och om jag måste leva med min ångest just nu så får jag göra det, för jag har för mycket att se fram emot och få uppleva att jag inte hinner lägga energi åt det där mörka hålet som vill suga ur mig livet. Jag har hela vida världen framför mig och jag tänker ta åt mig och uppleva det!
 
Kärlek till er Lovisa och Elin, mina bästa vänner, som åkte med mig den hemska dagen & tack för att ni funnits under det här sjuka året som gått!
Vem vore jag idag utan min ångest? Jag hade kanske inte tagit mig så långt som jag tagit mig nu. Det kanske har en mening, fast jag vet inte om det än. Men jag lever och jag älskar det och det är jag otroligt tacksam för!
 
Livet | Livet, akuten, antidepressiva, anxiety, ettårsenare, panikattack, panikångest, sjukhuset, älskarer, älskarlivet, ångest | |
Upp