Februari 2015 - Februari 2016
11 Februari 2015
"Det senaste halvåret har jag faktiskt kunnat vara riktigt stolt över mig själv.
Jag gick ur ett förhållande i våras förra året och efter det har mitt liv gått upp och ner som en berg- och dalbana. Det var nog det bästa jag någonsin kunde göra det året. Från ett förhållande med en kille i 16 månader som var otrogen flera gånger, förlorade många vänner på vägen men hade kvar få, depressioner, självskada, viktuppgång/nedgång, stress, hat m.m. Till mitt liv idag:
Jag har skapat en relativt stabil livsstil m.h.a styrketräning, slutat röka, varit singel, tagit tid åt skolan, tagit mer tid åt vänner och familj, skapat en bild jag vill sträva åt och ser fram emot saker jag ska göra i framtiden.
Det har varit en sjuk resa men jag har lyckats komma dit jag är idag och det är jag stolt över. Jag har varit deprimerad sedan långt tillbaka, självskadat mig själv sen jag var 12, aldrig varit nöjd över min kropp, aldrig sett en ljus framtid, men nu har jag tron i mig själv och jag vet att jag har inget mer att vara nöjd över än mig själv.
Jag ser fram emot att ta studenten och skaffa jobb, kanske träffa någon som vill dela detta med mig och bara se fram emot livet! Jag är nöjd, men inte mätt!"
Jag gick ur ett förhållande i våras förra året och efter det har mitt liv gått upp och ner som en berg- och dalbana. Det var nog det bästa jag någonsin kunde göra det året. Från ett förhållande med en kille i 16 månader som var otrogen flera gånger, förlorade många vänner på vägen men hade kvar få, depressioner, självskada, viktuppgång/nedgång, stress, hat m.m. Till mitt liv idag:
Jag har skapat en relativt stabil livsstil m.h.a styrketräning, slutat röka, varit singel, tagit tid åt skolan, tagit mer tid åt vänner och familj, skapat en bild jag vill sträva åt och ser fram emot saker jag ska göra i framtiden.
Det har varit en sjuk resa men jag har lyckats komma dit jag är idag och det är jag stolt över. Jag har varit deprimerad sedan långt tillbaka, självskadat mig själv sen jag var 12, aldrig varit nöjd över min kropp, aldrig sett en ljus framtid, men nu har jag tron i mig själv och jag vet att jag har inget mer att vara nöjd över än mig själv.
Jag ser fram emot att ta studenten och skaffa jobb, kanske träffa någon som vill dela detta med mig och bara se fram emot livet! Jag är nöjd, men inte mätt!"
Detta skrev jag i en blogg för ett år sedan. Jag hittade den nu och tänkte bara: Wow! Tänk vad mycket jag varit med om på ett år, och hur mycket jag växt som person. Skrev en fortsättning, ett år senare (idag).
13 Februari 2016
Det senaste halvåret kan jag faktiskt säga att jag varit riktigt stolt över mig själv, AGAIN haha!
Ett par månader efter mitt blogginlägg från februari 2015 fick jag min första panikattack och sedan dess har jag kämpat med min ångest med bl.a antidepressiva mediciner men också mycket terapi. Detta har varit en berg- och dalbana! Sommaren 2015 var kass i jämförelse med hösten och på vintern gick det neråt igen, men idag;
Jag har precis börjat mitt första jobb. En timanställning på en pool inom vård och omsorg, just nu inom ett äldreboende. Jag gjorde min tredje dag idag och jag stortrivs! Känns som mitt liv börjar ta form igen. Men det är så sjukt påfrestande när livet går upp och ner i vågor och känslor tar 1000 gånger mer plats än det gjort tidigare. Men under det här året har jag fått så jävla mycket erfarenhet och kan så mycket mer om psykologi och hur ångest funkar. Jag skulle självklart vilja bli av med den och aldrig fått den överhuvudtaget, men på något sätt känns det som om det är menat. Det är bara att tacka och ta emot, som alla tanter på äldreboendet säger. Man får göra något åt det helt enkelt, fast det inte alltid är så enkelt. Det har inte varit en enkel resa precis men man blir stoltare för varje dag som går och varje hinder som man klarar av blir självförtroendet större.
För drygt ett år sedan skulle jag aldrig kunna sätta min fot på ett nytt jobb utan att känna pirr i magen och bli röd från topp till tå. Jag hade nog inte ens kunnat jobba med människor med tanke på min (milda) sociala fobi. Men idag efter att jag har slutat dricka alkohol för att ha kul och kunna prata och jobbat på min ångest och öppnat mig för människor som jag litar på så känner jag inte det där längre. Klart man kan bli nervös i vissa tillfällen men jag klarar av att fråga personalen om hjälp och säga att jag faktiskt inte förstår vad jag ska göra, t.ex.
Ett par månader efter mitt blogginlägg från februari 2015 fick jag min första panikattack och sedan dess har jag kämpat med min ångest med bl.a antidepressiva mediciner men också mycket terapi. Detta har varit en berg- och dalbana! Sommaren 2015 var kass i jämförelse med hösten och på vintern gick det neråt igen, men idag;
Jag har precis börjat mitt första jobb. En timanställning på en pool inom vård och omsorg, just nu inom ett äldreboende. Jag gjorde min tredje dag idag och jag stortrivs! Känns som mitt liv börjar ta form igen. Men det är så sjukt påfrestande när livet går upp och ner i vågor och känslor tar 1000 gånger mer plats än det gjort tidigare. Men under det här året har jag fått så jävla mycket erfarenhet och kan så mycket mer om psykologi och hur ångest funkar. Jag skulle självklart vilja bli av med den och aldrig fått den överhuvudtaget, men på något sätt känns det som om det är menat. Det är bara att tacka och ta emot, som alla tanter på äldreboendet säger. Man får göra något åt det helt enkelt, fast det inte alltid är så enkelt. Det har inte varit en enkel resa precis men man blir stoltare för varje dag som går och varje hinder som man klarar av blir självförtroendet större.
För drygt ett år sedan skulle jag aldrig kunna sätta min fot på ett nytt jobb utan att känna pirr i magen och bli röd från topp till tå. Jag hade nog inte ens kunnat jobba med människor med tanke på min (milda) sociala fobi. Men idag efter att jag har slutat dricka alkohol för att ha kul och kunna prata och jobbat på min ångest och öppnat mig för människor som jag litar på så känner jag inte det där längre. Klart man kan bli nervös i vissa tillfällen men jag klarar av att fråga personalen om hjälp och säga att jag faktiskt inte förstår vad jag ska göra, t.ex.
Jag är en så mycket större person idag!
För ett år sedan var jag stolt över mig själv, men idag är jag ännu stoltare. Ibland är det fan sant att what doesn't kill you makes you stronger.
För ett år sedan var jag stolt över mig själv, men idag är jag ännu stoltare. Ibland är det fan sant att what doesn't kill you makes you stronger.